"Författaren och journalisten Christina Wahldén (f. 1965) som tackar både Dickens och Jules Vernes för inspiration, gör en mycket njutbar pastisch på 1800-talsromanen och gestaltar åtskilliga av tidens problem: motsättningen mellan Europa och kolonierna, kvinnans frigörelse, tjuvjakten på afrikanskt storvilt och 1800-talets färdmedel och tänkesätt. Säkert kan ungdomar, 12-18 år, fängslas av romanen och samtidigt få en del att tänka på.

Fripassageraren blir en lyckad sammansmältning av exotisk reseskildring och traditionell äventyrsberättelse. Unga läsare, som roats av Dickens och Jules Vernes, kommer att känna sig hemma."

"Den här boken blev jag så arg av att läsa. Inte för att det är en dåligt bok, eller för att det skulle vara ett orealistiskt scenario som utspelar sig - utan för att det är en bra bok med ett högst realistiskt scenario."
Maud

"När jag var barn fanns det en flicka i kvarteret vars pappa satt i fängelse. Jag minns att
hon alltid så ledsen ut och jag tyckte synd om henne. Hon hade kunnat vara Klara, huvudpersonen i denna raka, osentimentala men starkt berörande berättelse."

Ingalill Mosander, Aftonbladet

"Christina Wahldén har samtalat med många som upplevt detsamma och klätt det i romanens dräkt, som gör det möjligt att lyfta fram känslorna, göra dem till huvudsaken. Det får insikterna att ta sig en annan väg till sinnet än debatten och nyhetsförmedlandet."

Marita Adamsson, Bohuslänningen

"Christina Wahldén har gett det ensamkommande flyktingbarnet ett ansikte och en röst.
När man har läst hennes berättelse om Ombeni blir statistiken aldrig bara statistik mer."

Maria Store, Södermanlands Nyheter 

"Wahldéns bok ger ansikte och röst åt livsöden som vi annars inte skulle
se bakom etiketter som 'ensamkommande fl yktingbarn'."

Björn Sundmark, SvD

"Det här kan vara den bästa ungdomsbok jag läst i år och det är definitivt en bok som behövs. Definitivt en bok som kan och bör läsas av fler än bara ungdomar."

"Det skulle lätt kunna bli både platt och ”för mycket”. Ibland blir berättelsen också mer redovisande än gestaltad. Wahldén vill säga så mycket att det bitvis blir övertydligt. Men det gör inget. Summan blir ändå ännu en välskriven och drabbande text som vill något. Och det är precis vad den här tiden behöver: en berättelse som ställer frågor om människovärde och vilken värld och samhälle vi egentligen vill ha.

Mer än 5,4 miljoner människor har dött i Kongo sedan krigsutbrottet 1998. En av orsakerna till stridigheter är den begärliga metallen Coltan som finns i våra mobilers uppladdningsbara batterier. ”I din ficka bär du en bit av Kongo”, skriver Wahldén i sitt efterord. I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig gör något så uppfriskande som att uppmana sin läsare att ställa sig frågan: Vad har jag själv för ansvar?"
Hanna Larsson

"Många författare som skriver initierade och angelägna böcker om samtiden står på journalistikens grund.
De visar att fakta- och ämnesval är väl så viktigt för att en text ska kunna hävda sig, som komposition och gestaltningsförmåga.
Ett ypperligt exempel på det är Christina Wahldéns (f 1965) I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig, en rak och enkel biografi i jagform, som skildrar de olyckor som drabbar en tonårsflicka från Kongo. /.../

Samtidigt som I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig tydliggör förhållandena i ett av världens mest komplexa problemområden, ger den perspektiv på den sårbara flyktingens möte med svenska attityder. Det är en mycket stark bok, som väcker förståelse och manar fram en självklar humanistisk hållning."
Peter Grönborg

"Christina Wahldén skriver flyhänt och rappt. Boken är en gripande bladvändare som låter läsaren ana något av vad krig gör med människorna bakom nyhetsrapporteringens krassa siffror från någonstans långt bort."
Suzanne Frieberg

"Boken är en av de starkaste jag läst. Jag blir så himla ledsen när jag tänker på att det här är sant. Det finns flickor som Ombeni. /.../
Det finns ljuspunkter i boken. Sonja till exempel, och Gösta. Och slutet. Jag är tacksam för att Christina Wahldén orkar skriva om det här. Det är skitjobbig läsning, men det är superviktigt att vi faktiskt får upp ögonen för vad som händer i världen."

" Christina Wahldén har återigen skrivit en superstark, otäck och väldigt gripande roman. På sitt raka, enkla sätt beskriver hon många unga människors verklighet. Det är omöjligt att inte beröras."

säger Christina Wahldén till UNT:s reporter Lena Köster.

"I den nya boken är huvudpersonen Rona från Afghanistan. Christina Wahldén har trängt långt in i den afghanska kulturen och skildrar Rona med stark inlevelse. Berättelsen får ett djup och en trovärdighet som gör det svårt att värja sig mot den."

"”Fallen flicka” är en angelägen bok om ett angeläget ämne. Särskilt porträttet av den tappert kämpande Rona berör. Skolan är en oas för henne, och stunderna på skolans bibliotek öppnar nya världar, världar som hon dock aldrig får tillträde till. Drömmarna om en annan tillvaro ger henne styrka att uthärda vardagen, men hennes förhoppningar om ett bättre liv krossas brutalt."
Lena Kåreland

"I slutet finns också en självhjälpsdel för den som är utsatt för hedersrelaterat våld.
Den ger ett stort mervärde till en i övrigt mycket angelägen bok."
Sarah Nylund, Sydsvenskan

"Det här är inte en lättsmält bok. Det är ingen bok som man läser som underhållning en mysig höstkväll. Det här är en bok om en 16-årig flicka som blir knuffad nerför en balkong. För att hon inte vill gifta sig med sin kusin. /.../
Att något sånt här händer i verkliga världen, i Sverige, är svårt att förstå. Rent av omöjligt. Men det slutar inte ske för det. Man blir gripen av det här, det går inte att spela oberörd. Och jag kan inte förneka att det kom en tår där i slutet."
Maria Wallin

"Det är ett modigt författarskap om så svåra och känsliga ämnen. Allt man säger kan ju användas av andra med helt andra syften och risken som Wahldén tar är allt från att bli anklagad för att vara politisk inkorrekt till att vara rasist. Jag tycker att romanen balanserar sitt ämne väl, men författaren har tagit en bestämd ståndpunkt. /.../  Unga och vuxna, elever och lärare, urinfödingar och nya svenskar - läs och diskutera!"
Borås Tidning

"Det svider och värker så himla mycket i hjärtat när man läser den här boken. Ronas sönderslagna ryggkotor, hennes spruckna drömmar, hennes familjs ovilja till att kunna förstå och om att inte bli sedd."

"Christina Wahldén ville bli författare redan när hon fyllde i sina kompisars "Mina vänner"-böcker. Som ung skrev hon romantiska berättelser som refuserades. Bättre gick det när hon slog in på brottets bana och lät sig inspireras av jobbet som kriminalreporter. "Fallen flicka" heter den senaste i en lång rad ungdomsböcker."
Sydsvenskan.se, Suzanne Frieberg, 1 oktober 2009

Fallen flicka av Christina Whaldén
"Är en riktig måste läsa bok för mig. Ska inhandlas eller lånas så fort jag får chansen det är ett som är säkert."

"Det är svårt att lägga ifrån sig boken när man börjat läsa."
SvD

"En både övertygande och angelägen roman."
Göteborgs-Posten

"Helt fantastisk!"
bokrecension.se

Christina Wahldén har än en gång lyckats att skildra en utsatt ung människa. Hon gör det med en brinnande intensitet och en inlevelseförmåga som är avundsvärd. Jag är inte ett dugg orolig för att boken ska bli en hyllvärmare (oläst bok). Den kommer att slukas med hull och hår av en bred läskrets på landets högstadieskolor. I den hoppas jag att några av de flickor som lever under dessa omständigheter finns. För jag vill tro att böcker som den här faktiskt kan förändra. Eller åtminstone vara som ett stöd för de som försöker leva annorlunda.

"En allvarlig etisk fråga får kött och blod i hennes bok. Konkret, ofta i dialogform, tydliggör hon ett dilemma, som vem som helst kan ställas inför. Det hör vardags­livet till, inte en avlägsen gangstervärld med hotelser i stor stil. Det är lätt att leva sig in i hennes angelägna berättelse."
Svenska Dagbladet

"Det är en skakande skildring, genialiskt skildrat med ett nästan avskalat språk."
Borås Tidning

"Wahldén avstår från förnumstighet och tecknar ett problem utifrån tre unga kvinnor, deras liv, deras val."
Expressen

"Det dina ögon ser är en angelägen och djupt upprörande nutidsskildring av mod, hot, kamratskap, hänsynslöshet och delvis om vårt rättssamhälles tillkortakommanden.
Läs den genast! Har du väl börjat går den inte att lägga ifrån sig."
Bohusläningen

”...storyn är mycket spännande. Boken tar dessutom upp ett angeläget ämne...”
BTJ

”Språket flyter lätt och tempot är raskt.”
BTJ

”Wahldén är en mästare på att skildra Gustafs alla känslor av äckel, skam, rädslan... Allt skildras mycket trovärdigt.”
Örnsköldsviks Allehanda

”Författarens språk är rikt men lättillgängligt... /.../ Den är viktig läsning...”
BTJ

”Måtte kloka lärare och föräldrar hitta fram till den här boken och det här författarskapet.”
Borås Tidning

”Christina Wahldén har träffat rätt i ton och hoppfullhet.”
Svenska Dagbladet

”Boken är skriven med lika delar kunskap och ömhet. // Låt oss hoppas att det kommer en fortsättning.”
BTJ

”…en gripande berättelse om tioåriga Klara.”
BTJ

”Boken innehåller en sorgsen värme som berör.”
Vetlanda-Posten

”Det måste få bli en fortsättning.”
Västerbottens-Kuriren

”Hennes lättillgängliga språk och angelägna ämnen tilltalar säkerligen ungdomar och hennes böcker kan alltid leda till debatt.”
Uppsala Nya Tidning

”...garanterat en oerhört viktig bok...”
Skånska Dagbladet

"'Heder' kommer att bli en av årets mest lästa och diskuterade ungdomsromaner."
Västerbottens-Kuriren

"Romanen ställer viktiga frågor om vad ord som tradition, heder och respekt står för. // En mycket viktig bok."
Svenska Dagbladet

"Boken är mycket viktig och fungerar väl som diskussionsunderlag."
BTJ

”…ännu ett högaktuellt ämne. // Boken är medryckande och lättfattlig, problematiken är tydlig och boken borde fungera från högstadiet och uppåt.”
BTJ

”'Heder' är en bok så aktuell att det nästan känns kusligt.”
Bokkanalen

”…väl värd att läsa.”
Gefle Dagblad

”Med 'Eskort' har Christina Wahldén satt sitt namn under ännu en angelägen och spännande bok.”
Sydsvenska Dagbladet

”En bok som har flera bottnar och bör kunna locka ungdomar till diskussion.”
Uppsala Nya Tidning

”Rappt, effektivt och rakt på sak beskrivs en ung flickas väg mot undergången. // Frånvaron av pekpinnar befriar och stimulerar till debatt och diskussion runt frågor som skuld, klasskillnader, mobbning och sökande efter identitet.”
BTJ