Maktkamp på förskolan

Taggis har börjat på storbarnsavdelningen på förskolan Eken. Men det är inte så kul att vara minst i gruppen, då får man ju aldrig bestämma! Inne på småbarnsavdelningen går Mini, Mo och Margarin. De är jättegulliga och säger inte emot hela tiden. Tänk om Taggis skulle låna dem en stund? Då kan de leka kurragömma! Men får man gömma småbarn under mossan? Och gå därifrån? Kanske är det lite dumt.

Efter hyllade Syskonvecka och Stora faran är författaren och illustratören Matilda Ruta tillbaka med del tre i Strandskogen-serien. Kurragömma är en bok om maktkamp på förskolan – vem är det egentligen som bestämmer? Om att vara minst men vilja vara störst. Och om när leken går lite för långt och inget blir som man hade tänkt sig.

– När jag påbörjade arbetet ville jag göra en lättsam och mysig bok. Jag längtade efter att skratta. Men efter hand kom det till en del knöligheter också, jag kunde inte låta bli. Kurragömma handlar om att inte vilja vara med. Att vilja bestämma över sig själv. Och hur snurrigt det kan bli när man försöker. Den handlar också om skuldkänslor, och om att gömma sig i den mörkaste lövhögen i den mörkaste skogen för alltid. Och om gulliga småttingar som är lite för lätta att tappa bort, säger Matilda Ruta.

Ett gemensamt drag för att böckerna i Strandskogen-serien är att den handlar om små men viljestarka personligheter.

Var kommer karaktärer som Taggis ifrån?

– När jag berättar försöker jag leta rätt på känslor som både jag själv och folk i förskoleåldern kan relatera till. Gemensamma beröringspunkter. Om jag känner starkt kring en känsla eller stämning kan jag beskriva den lättare. Därför är alla karaktärerna delar av mig, och mina nära, på ett eller annat vis.

----------

Den 5 juni 2023 tilldelades Matilda Ruta Lennart Hellsing-stipendiet med motiveringen: ”Matilda Ruta är en bilderboksskapare med absolut gehör för barnets röst. I hennes böcker får de starka, djupt mänskliga känslorna ta plats – oavsett om det handlar om längtan, oro eller dåligt samvete behandlas ämnena med lätt hand och finurlig humor. Hon behärskar den svåra konsten att skriva bilderbokstext med poetiska kvaliteter som dramatiserar, berör och inger hopp. I bilderna låter hon naturens skönhet och vildhet med sina skiftningar i väder, miljö och färger förstärka dramat på ett snillrikt sätt, vilket bidrar till bilderböckernas unika och helgjutna uttryck.”