Om längtan efter tillhörighet och modet att stå upp för sig själv

Varför ska allt i Idas liv vara så konstigt? Som de knäppa kläderna som mamma envisas med att köpa. När Ida bara vill ha vanliga jeans och svart tröja! Och morfar, som drömmer om att skapa decenniets bästa uppfinning och har en lägenhet som ser ut som världens stökigaste verkstad.

Om Ida bara haft en kompis hade allt varit lättare. Nån som är som hon och som är på hennes sida när Alicia och Samira retas. Men när en ny kille börjar i klassen liknar han ingen annan. Bara namnet: Ufuk! Han kan allt om rymden och bryr sig inte ett dugg om att alla andra tycker att han är knäpp. Är det verkligen nåt som Ida behöver, en ännu konstigare vän?

– Det där är nåt jag funderat över, hur de som mobbar ofta själva upplever sig mobbade och utanför. Och nästan känner sig tvingade att trycka ner andra som är udda, för att inte ”smittas” med ännu mer utanförskap. Det är ju sorgligt att det funkar så, men för Ufuk och Ida ordnar det sig ju så småningom, säger bokens författare Boel Gerell.

Nån som jag är en bok om underliga familjer, stor pirrig kärlek och livsfarliga hemligheter. Om längtan efter att bli som alla andra och modet att stå upp för sig själv. Med humor, värme och blodigt allvar brottas Ida med de stora frågorna och hittar svar och lösningar där hon minst anar det.

– En sak som jag insåg när jag var i Idas ålder, är att människor inte alltid är som de först verkar vara. Den coolaste killen på skolan kunde vara rädd och osäker också. Läraren som verkade ha full koll på allt tappade plötsligt bort sig. Föräldrar hade hemligheter. Det där var både skrämmande och spännande. Jag tänker att karaktärerna i Nån som jag funkar på ett liknande vis. De förändras och har många sidor och det som Ida tror är sant i början av boken, behöver inte vara det i slutet.

Boken ämnen är allvarliga: mobbing och utanförskap, en ensamstående mamma som inte har så mycket pengar, en förvirrad morfar, en olycklig kärlek och en försvunnen pappa.

– Samtidigt vill jag gärna tänka att det är en ljus och rolig och lite galen berättelse som lämnar en varm känsla efter sig. På det viset är det inte så stor skillnad på den här boken som är skriven för barn och mina tidigare böcker för vuxna. I grund och botten skriver jag ju för mig själv, i alla möjliga åldrar, säger Boel Gerell.