bok

Lilla Marilla

L. M. (Lucy Maud) Montgomery

Författare

L. M. Montgomery

Författare

Beskrivning

2004-10-05
Svenska
9-12

Författare

L. M. (Lucy Maud) Montgomery, L. M. Montgomery

Äldre par hade vänt sig till ett barnhem för att få en pojke. Av misstag skickades en flicka i stället. Så stod det i en tidningsnotis som Lucy Maud Montgomery fick syn på. Det blev idén till den första boken om Anne på Grönkulla, den rödhåriga, fräkniga och pratglada kanadensiska flickan som blivit så älskad över hela världen. I Lilla Marilla är Annes barn så gott som vuxna, utom den söta 15-åriga Marilla. Till att börja med är allt Marilla kan tänka på att få gå på sitt livs första dans och kanske, kanske få en kyss av den vackre Kenneth Ford. Men när första världskriget bryter ut förändras världen. Marillas bröder försvinner till andra sidan jorden för att kriga och själv tvingas hon ta hand om en föräldralös, nyfödd baby. Lucy Maud Montgomery levde 1874-1942. Hon växte upp hos morföräldrarna på Prince Edwards ö i Kanada, där också böckerna om Anne på Grönkulla utspelar sig. Hennes egen uppväxt hade stora likheter med den hon skildrar i serien om Anne. Så småningom blev hon prästfru i Ontario. Anne på Grönkulla blev först refuserad av fem förlag innan den publicerades i Kanada år 1908. Boken blev omedelbart succé. Än i dag skriver unga läsare brev till Anne under adressen: Miss Anne Shirley, Green Gables, Avonlea, Prince Edward Island. Serien om Anne på Grönkulla: Anne på Grönkulla Vår vän Anne Drömmens uppfyllelse Anne på egen hand Drömslottet Anne på Ingleside Regnbågens dal Lilla Marilla Grönkullagrannar

Detaljer

Bokinformation

Åldersgrupp

9-12

Originaltitel

Rilla of Ingleside

Originalspråk

Engelska

Översättare

A G:son Söllberg, A. G:son Söllberg

Språk

Svenska

Serie

Anne på Grönkulla

Publiceringsdatum

2004-10-05

Läsordning

8

Produktion

Miljömärkning

Nej

CE-märkning

Nej

Produktdetaljer

ISBN

9789129660937

Antal Sidor

304

Ryggbredd (mm)

23

Höjd (mm)

180

Vikt (kg)

0.402

Bredd (mm)

125

 

Lilla Marilla

L. M. (Lucy Maud) Montgomery, L. M. Montgomery

Lilla Marilla

 

Relaterat

Det känns så fake

Om boken

"Boken är både satirisk och allvarligt, fylld av observationer om vår digitala framtid. /.../ drabbande, rolig och aktuell" - BTJ, Anna Thurfjell
Egentligen är det ingen stor grej att Elektras mamma är en av Sveriges största mammabloggare. Ingen under 55 läser väl bloggar, och vem bryr sig om stela samarbeten med företag som tillverkar påslakan eller menskoppar? Men en kväll postar någon ett gammalt blogginlägg (med den pinsamma rubriken Vi måste våga prata om psykisk ohälsa!!!!) i klasschatten och plötsligt känner exakt alla till Elektras skämmigaste psykbryt nånsin. Sen går det snabbt utför. Det är krossade fönsterrutor, extrem mensvärk, en okänd pappa som plötsligt dyker upp och en gala med alla Sveriges mumfluencers, uppklädda och sminkade till tänderna (och Elektras mamma är nominerad till årtiondets NO FILTER-MAMI!!! Hur kul????). Hur blev livet så här?Det känns så fake är en humoristisk tragedi om samtiden, gränslösheten och den ständiga jakten på CONTENT. Läs den och ge den sen till en pinsam vuxen nära dig.

Johanna Gustafsson-Ahlzén

Det känns så fake

Runaway Kid

Om boken

”Jag kallar mig Kid och jag drömmer om att rymma. Det finns egentligen bara en sak jag kommer att sakna. Grannens katt.” Så börjar Runaway Kids story. Kids hemliga dagbok. Det är rörigt i Kids liv och kaos i hennes huvud. Hennes enda egentliga trygghet är katten Mjau Mjau. Det finns saker de inte pratar om i familjen. Mamman till exempel. När ett skämt går överstyr och hon enligt sin pappa och bror drar skam över familjen blir Kid jourhemsplacerad.
Samtida och lättillgängligt om lojalitet, identitet och att stå upp för sig själv. En verklighetsbaserad berättelse med övernaturliga inslag.Svartvita illustrationer av Tone Lindholm."Petrus Dahlin berättar om konflikter och osäkerhet på ett avväpnande enkelt och ändå ingående sätt. Hans vardagliga språk är träffsäkert och autentiskt. Tone Lindholms avskalade, rena bilder förstärker och tydliggör känslorna i berättelsen." BTJ om Runaway KidPressröster :"Serietidningsestetiken i de svartvita bilderna visualiserar skickligt berättelsens innehåll. /.../ Det här är en inkännande, spännande och smått humoristisk berättelse på ett språk som flyter fint och är lättillgängligt.” BTJ om Den osynlige”Poetisk, grym, hård, mystisk, rolig, realistisk, overklig, sparsmakad. /.../ "Tidlös och ändå så rätt i tiden. Svart. Humoristisk. Varm. hård. Gripande. Frustrerande ... Ni fattar, den griper tag." Johan Anderblad, Nyhetsmorgon om Min nya vän Håken"Beskrivningarna är enkla, men målande. Replikerna är ofta korta, men laddade och vassa. Här finns mycket spänning och mörker, men också en del humor." Borås Tidning om Min nya vän Håken

Petrus Dahlin, Tone Lindholm

Runaway Kid

Banjo Baby

Om boken

Sasha vände sig mot mig och stirrade mig djupt in i ögonen. Som om hon försökte se igenom min själ.
– Men Mörten, det GÅR inte att bry sig om vad andra tycker. Dessutom finns det en massa kända och lyckade människor som har Tourettes.– Va? Vilka då? frågade jag skeptiskt.Sasha knappade på sin telefon i några sekunder innan hon skrek:– Mozart! Mozart hade Tourettes!– Va? Hade Mozart Tourettes? Pratar du alltså om ... om Wolfgang Amadeus Mozart?– Nej, jag pratar om Gösta Marmeladus Mozart, hans bror. Såklart jag menar Wolfgang! Lyssna här: ”Det finns tecken på att Mozart hade Tourettes syndrom. Människor i hans närhet har beskrivit att han ofta gjorde grimaser eller fick ansiktsryckningar, rörde händer och fötter på ett ofrivilligt, upprepat sätt och plötsligt kunde låta som en katt. Dessa beteenden har vissa forskare tolkat som motoriska och vokala tics, vilket är typiskt för Tourettes syndrom.”– Va? Lät han som en katt? Det är ju precis som jag! sa jag och mjauade så verklighetstroget att en av kaninerna plötsligt skuttade iväg in i en liten träkoja.Märta, eller Mörten som hon kallas, älskar att spela banjo och har startat en videokanal som heter Banjo Baby. En dag får hon ett meddelande från en tjej som heter Alma de Palma, som också spelar banjo och som har sett Mörtens videor. De börjar skriva till varandra och blir snabbt väldigt nära, de pratar om allt – eller nästan allt. För hur berättar för någon man gillar att man har Tourettes syndrom och plötsligt kan börja stampa med foten eller jama som en katt? Jenny Jägerfeld är tillbaka med en fristående uppföljare till bok- och filmsuccén Comedy Queen och äntligen får vi lära känna Sashas underbara bästis Märta lite bättre. Med sin säregna blandning av humor och svärta berättar Jenny Jägerfeld om kärlek och vänskap – men också om de knepiga och ibland ganska pinsamma situationer man kan hamna i när man inte alltid beter sig som förväntat.

Jenny Jägerfeld

Banjo Baby