bok

Gabriela Stjärna och tjuven

Anna Charlotta Gunnarson

Författare

Beskrivning

2009-09-15
Svenska
9-12

Författare

Anna Charlotta Gunnarson

En skön karaktär man inte glömmer i första taget - nu kommer andra boken om Gabriela Stjärna som lätt ställer till det för sig själv.

"Är det något jag kan bli bättre på så är det att hålla masken. Om jag gillar någon så visar jag det med hela kroppen. Om jag tycker särskilt illa om någon kan jag inte dölja det. Som med Nelly, min snobbiga klasskompis som får allt hon pekar på av sin rika pappa. Jag tyckte faktiskt det var rätt åt henne när den där grodan från New York som alla blev som tokiga i försvann på hennes födelsedagskalas. Fast sen blev det jobbigt när Nelly anklagade min kompis Mikaela för att ha stulit den och Mikaela blev så himla ledsen. Särskilt som jag råkade veta vem som faktiskt hade tagit grodan ..."

Detaljer

Bokinformation

Åldersgrupp

9-12

Originalspråk

Svenska

Språk

Svenska

Publiceringsdatum

2009-09-15

Produktion

Miljömärkning

Nej

CE-märkning

Nej

Produktdetaljer

ISBN

9789129671230

Antal Sidor

100

Ryggbredd (mm)

13

Höjd (mm)

206

Vikt (kg)

0.294

Bredd (mm)

158

Recensioner

”En riktigt bra bok!”

"Det är superlätt att känna igen sig i Gabi. En riktigt bra bok!"Elin N, ur Hemmets Veckotidning

www.ka.se

”Betyg 4”

"En charmig bok om en trevligt kaxig liten tjej."Kommunalarbetaren

barnochungdomsbok.blogspot.com

”Heja Gabi! Jag gillar dig!”

"Gabriella Stjärna och tjuven är en bok om klasskillnader. Om att har ett stort fint hus med många rum eller lägenhet på tredje våningen, om att få vad man vill och pekar på, eller inte. En bok om när detta är som viktigast. På mellanstadiet. Då när ALLA åker till Kanarieöarna och får ALLT de pekar på. Heja Gabi! Jag gillar dig!"

www.svd.se

”Angeläget och lättläst om låg och mellanstadiet”

"Det är angelägna och lättlästa böcker som Anna Charlotta Gunnarson har skrivit. Den tidigare "Gabriela Stjärna och fienden" tog upp homosexualitet. Ett fortfarande relativt ovanligt tema i svenska barnböcker även om det inte längre är tabubelagt."Ester Roxberg

”en berättelse om starka känslor”

"Med nästan inga medel alls uppvisar Gunnarson en fenomenal förmåga att visa hur mycket man kan ångra sig, hur mycket man kan oroa sig, hur mycket man kan önska sig att få något som någon annan har. Och inte blir det sämre av att historien också döljer en överraskning som nog få läsare listar ut i förväg."Cecilia Lindemalm, Södermanlands Nyheter

flaskposten.wordpress.com

”Den är spännande”

"Jag tycker det som är så bra med boken är att… Den är spännande.För vem passar boken: Den passar åt 9-15 år.Jag som tipsar heter: Melisa och är 11 år."

 

Utan titel

Om boken

Att fylla år har alltid gett mig en känsla av att allt stannar upp. Man befinner sig i jordens mitt, den som allting kretsar kring. Det är exakt samma känsla som jag hade när mamma dog. Då var det som om klotet slutade snurra alldeles tvärt och i samma stund började jag flyta tyngdlös genom Stockholm och jag hörde inget och trodde att alla andra var lika påverkade som jag. Men alla andra gick stadigt på marken och tittade inte ens upp på mig, där jag kryssade planlöst över himlen i tron att jag aldrig skulle komma ner igen.

Hon är vanlig, osynlig, utan titel. Hon kör med pastellfärger och stängd dörr, trots pappas önskan om att hon ska ha sotade ögon och skrika KUKEN! åt honom, för då hade han kanske kunnat förstå. Han är den som avgrundsgråter. Hon är den som tänker att det finns olika sätt att göra uppror på.
Hon hänger hemma hos Angèle och tillsammans har de en bakblogg. Att fylla plåt efter plåt med kardemummabullar är också ett sätt att gråta.
Hon kastar sig om halsen på brorsan de få gånger han kommer hem och hälsar på. Men han har börjat försvinna. Han är nykär och pluggar långt, långt bort. Hon måste svälja intensivt för att inte gråta när han går.
Hon skiter i pappa men det är svårt. Han tar bara över med sina berättelser från förr om mamma, om hur det var då. Om lungcancer och döden.
Hon tjuvröker i tyst protest på sitt hemliga ställe i parken. Bara där infinner sig lugnet. Men en dag saknas en cigg i det väl undangömda paketet. Någon vet. Någon har sett.

Anna Charlotta Gunnarson ger oss en rå, rolig och rörande roman om sorg och separation och om att gå vidare och fortsätta leva trots att man inte vet hur.

Anna Charlotta Gunnarson

Utan titel

Relaterat

Runaway Kid

Om boken

”Jag kallar mig Kid och jag drömmer om att rymma. Det finns egentligen bara en sak jag kommer att sakna. Grannens katt.” Så börjar Runaway Kid story. Kids hemliga dagbok. Det är rörigt i Kids liv och kaos i hennes huvud. Hennes enda egentliga trygghet är katten Mjau Mjau. Det finns saker de inte pratar om i familjen. Mamman till exempel. När ett skämt går överstyr och hon enligt sin pappa och bror drar skam över familjen blir Kid jourhemsplacerad.
Samtida och lättillgängligt om lojalitet, identitet och att stå upp för sig själv. En verklighetsbaserad berättelse med övernaturliga inslag.Svartvita illustrationer av Tone Lindholm."Petrus Dahlin berättar om konflikter och osäkerhet på ett avväpnande enkelt och ändå ingående sätt. Hans vardagliga språk är träffsäkert och autentiskt. Tone Lindholms avskalade, rena bilder förstärker och tydliggör känslorna i berättelsen." BTJ om Runaway KidPressröster om tidigare böcker:"Serietidningsestetiken i de svartvita bilderna visualiserar skickligt berättelsens innehåll. /.../ Det här är en inkännande, spännande och smått humoristisk berättelse på ett språk som flyter fint och är lättillgängligt.” BTJ om Den osynlige”Poetisk, grym, hård, mystisk, rolig, realistisk, overklig, sparsmakad. /.../ "Tidlös och ändå så rätt i tiden. Svart. Humoristisk. Varm. hård. Gripande. Frustrerande ... Ni fattar, den griper tag." Johan Anderblad, Nyhetsmorgon om Min nya vän Håken"Beskrivningarna är enkla, men målande. Replikerna är ofta korta, men laddade och vassa. Här finns mycket spänning och mörker, men också en del humor." Borås Tidning om Min nya vän Håken

Petrus Dahlin, Tone Lindholm

Runaway Kid

Banjo Baby

Om boken

Sasha vände sig mot mig och stirrade mig djupt in i ögonen. Som om hon försökte se igenom min själ.
– Men Mörten, det GÅR inte att bry sig om vad andra tycker. Dessutom finns det en massa kända och lyckade människor som har Tourettes.– Va? Vilka då? frågade jag skeptiskt.Sasha knappade på sin telefon i några sekunder innan hon skrek:– Mozart! Mozart hade Tourettes!– Va? Hade Mozart Tourettes? Pratar du alltså om ... om Wolfgang Amadeus Mozart?– Nej, jag pratar om Gösta Marmeladus Mozart, hans bror. Såklart jag menar Wolfgang! Lyssna här: ”Det finns tecken på att Mozart hade Tourettes syndrom. Människor i hans närhet har beskrivit att han ofta gjorde grimaser eller fick ansiktsryckningar, rörde händer och fötter på ett ofrivilligt, upprepat sätt och plötsligt kunde låta som en katt. Dessa beteenden har vissa forskare tolkat som motoriska och vokala tics, vilket är typiskt för Tourettes syndrom.”– Va? Lät han som en katt? Det är ju precis som jag! sa jag och mjauade så verklighetstroget att en av kaninerna plötsligt skuttade iväg in i en liten träkoja.Märta, eller Mörten som hon kallas, älskar att spela banjo och har startat en videokanal som heter Banjo Baby. En dag får hon ett meddelande från en tjej som heter Alma de Palma, som också spelar banjo och som har sett Mörtens videor. De börjar skriva till varandra och blir snabbt väldigt nära, de pratar om allt – eller nästan allt. För hur berättar för någon man gillar att man har Tourettes syndrom och plötsligt kan börja stampa med foten eller jama som en katt? Jenny Jägerfeld är tillbaka med en fristående uppföljare till bok- och filmsuccén Comedy Queen och äntligen får vi lära känna Sashas underbara bästis Märta lite bättre. Med sin säregna blandning av humor och svärta berättar Jenny Jägerfeld om kärlek och vänskap – men också om de knepiga och ibland ganska pinsamma situationer man kan hamna i när man inte alltid beter sig som förväntat.

Jenny Jägerfeld

Banjo Baby