Du får vara hund

Att vara kär kan vara roligt, pirrigt, hemligt, pinsamt, spännande och underbart. Men det betyder inte att det är lätt. Det vet huvudpersonerna i den här boken.
Frans är orolig för sin framtid. På lågstadiet tänkte han inte ett dugg på vad andra skulle tycka om det han sa eller gjorde. Så är det inte längre. När Agnes med det lockiga håret vill att de ska vara ihop är katastrofen ett faktum. Total kortslutning uppstår i hans skalle.Cissi och Elli tycker att det är praktiskt att vara kär i samma kille. Elli är modigare än Cissi som måste tänka efter före, men tillsammans vågar de vad som helst.Moa blir kär i nya killar hela tiden. Den ena är tristare än den andra tycker hennes bästis. Ärligt talat är faktiskt hundar betydligt sötare – och roligare att vara med.Rakt, enkelt och underfundigt berättar Lise Indahl om kärlek ur tre mellanstadiebarns perspektiv. Olga Nycanders roliga bilder kompletterar stämningen perfekt.

Jossan bor i en lägenhet med sin norska mamma och fördriver dagarna med att snatta och hänga med bästisen Julia. De bor i samma bostadskvarter på Heden. Där bor också Stum-Hanna som aldrig säger någonting och Dessi som inte kan förstå att andra människor har känslor.

Efter ett slagsmål där Jossan ofrivilligt golvar sin störiga klasskamrat Goran händer någonting oväntat. Jossan och Goran blir vänner, och tillsammans med Julia och Alex bildar de Hedens Helgon, en klubb vars främsta uppdrag är att göra goda gärningar och hjälpa folk som har det svårt.

Men det är inte så lätt att göra gott alla gånger, inte när man åker fast för snatteri och allt plötsligt står på spel. Sådana gånger är det lika lätt att slinta och ange sin kompis istället för att själv ta på sig skulden. Och tyvärr får sådana snedsteg sina följder ...

Hedens helgon är en varm och drabbande berättelse om den där tiden i mellanstadiet när världen är ett begränsat utrymme. Där alla tilldelas en roll som man måste förhålla sig till och ens handlingar blir evighetslånga påminnelser om vem man är.

Elvira är tolv år och har flyttat från Stockholm till en ny stad med sin familj. Hon vantrivs och vill bara "hem".

I sin dagbok skriver Elvira om allt som är jobbigt. Bland annat om de mystiska saker som börjar hända i den nya lägenheten. Till exempel hörs pianospel från lägenheten när ingen är hemma, Elviras röda mössa försvinner, osten äts upp, och någon bäddar Elviras säng och gör hennes matteläxa när hon är i skolan. Någon till och med skriver kommentarer i hennes dagbok! Men vem? Är det ett spöke? Eller den läskiga tanten i huset, "Svartmaran" ...? Ur recensioner: "Mycket spännande om vänskap och utsatthet."
Piteå-Tidningen