bok

Hej rädd

Joar Tiberg

Författare

Beskrivning

2011-08-29
Svenska
3-6

Författare

Joar Tiberg

Är det bara barn som är rädda? Är vuxna också rädda? Och hur är det med djuren - kan de också vara rädda?

En bok om rädsla och om känslan av förlorad kontroll, maktlöshet, vilsenhet, modlöshet, litenhet. Känslan av att stå utanför och mycket, mycket annat ... Vi känner alla igen oss.

Rädsla är en illa sedd känsla, som vuxna gärna vill mota bort ur barns tillvaro. Barn vet vad det är att vara rädd, men erbjuds sällan tillfälle att tala om sin rädsla.
Joar Tiberg smyger in viktiga tankar och teman i bokens vackert formulerade frågeställningar och ger barn konkreta verktyg som kan hjälpa dem att utvecklas och reflektera över sina känslor. Här är rädslorna synliggjorda, möjliga att hantera och övervinna!

Yokoland, som gör illustration och design, är en välkänd norsk illustrations- och designstudio, som fått flera priser både i Norge och internationellt.
Joar Tiberg nominerades till Slangbellanpriset 2010, som delas ut till bästa debutant i barn- och ungdomsbokgenren, för Månen blev rädd, med bilder av Anna Höglund.

Detaljer

Bokinformation

Åldersgrupp

3-6

Originalspråk

Svenska

Språk

Svenska

Publiceringsdatum

2011-08-29

Läsordning

0

Produktion

Miljömärkning

Nej

CE-märkning

Nej

Produktdetaljer

ISBN

9789129677201

Antal Sidor

32

Ryggbredd (mm)

9

Höjd (mm)

252

Vikt (kg)

0.308

Bredd (mm)

206

Format

Inbunden

Recensioner

arbetarbladet.se

”Joar Tiberg skriver så enkelt och fint om de olika sakerna som man kan vara rädd för och Yokoland fyller sidorna, själva bladen, med mättade färger och lika enkla teckningar.”

grannfrun.blogspot.com

”För att den är poesi”

"För att den handlar om rädsla som ta mig tusan är den svåraste känslan som finns. För att den tar hand om rädsla på ett så vackert sätt. För att den inkluderar knasiga rädslor och säger att rädsla kan vara bra helt utan att vara pekpinnig. För att den är poesi."Grannfrun

”Effektiva illustrationer” /Borås Tidning

"Bilduppslagen utgår från en bakgrundsfärg med de föreställande och skildrande skeendena som ger en urklippt collageeffekt mot grundackordet i färgvalet. Det är effektivaillustrationer som inordnar sig i en modernistisk bilderbokstradition med rötter i - justdet senare ledet av ordet – traditionen från 1960-talet och dess intresse för ett färgstarkt och förenklat formspråk."Borås Tidning

hd.se

”Allas rädslor ser olika ut, men att de ändå är lika verkliga och viktiga och värda att ta på allvar”

"Poängen är förstås att allas rädslor ser olika ut, men att de ändå är lika verkliga och viktiga och värda att ta på allvar. Tiberg understryker det irrationella i våra rädslor utan att fördenskull förminska dem. Samtidigt finns det mycket humor i Hej rädd – tillsammans med barnen kan vi ändå skratta åt att någon kan vara rädd för något så fjantigt som... varma söndagar! Och Yokolands roliga och drastiska bilder bidrar till den humoristiska stämningen."Marie Pettersson, Helsingborgs Dagblad

www.sourze.se

”En tänkvärd bok”

"En tänkvärd bok, fint illustrerad. Vardagsrädslor varvas med rädslor som man inte tänker på i första hand. Alla är rädda någon gång. Och det är inte mesigt." Stefan Whilde, Sourze

”Bra grund för att prata om en av våra viktigaste känslor” / Norrtelje Tidning

"Hej rädd är helt enkelt en bra grund för att prata om en av våra viktigaste känslor."Pernilla Josefsson, Norrtelje Tidning

grannfrun.blogspot.com

”En fantastisk bok om rädsla”

"Jag älskar resonemanget på sista uppslaget. 'Rädd kan vara bra, kan säga vad jag inte ska göra.' Så är det ju."Grannfrun

”Färgsättningen är underbar” /Barnboksprat

"Färgsättningen är underbar, ibland går bildkänsla och text rätt in: det varmrödorangea uppslaget med höghusen och det lilla vita rädsloskakande tältet med två ögon inne i mörkret: 'Nån kan vara rädd för varma söndagar. När det blir tyst och öde mellan husen…'."Marit Jonsson, Barnboksprat

annasresa.blogspot.com

”Stor igenkänninsfaktor”

"Enkelt men med stor igenkänninsfaktor läser vi och sen pratar vi om rädlsa." Annas resa

”Jag tycker att balansgången är bra mellan allvar och humor.” / Camilla Sandberg, Värnamo Nyheter

 

Vi springer

Om boken

"Här är jag och min kompis Åke. Det är jag till höger, Åke står till vänster om mig. Inatt var vi ute och sprang."

Det är inledningen till den magiska och äventyrliga upptäcktsresa ett par pojkar gör i Joar Tibergs och Sara Lundbergs bok Vi springer.

Pojkarna springer sig bort från sin vanliga tillvaro och sin vardag. Springer och tar vägen runt jorden. Iakttar, tänker och tar in mäktiga intryck. Länder, platser, minnen passerar revy under den gåtfulla resan. På ett plan är det en färd från barnets värld in i ett annat land, mot mognad och frihet. Men det är också en berättelse som, trots mörka stråk, uttrycker glädje över själva varandet, och förmedlar den upphöjda känslan vi känner när vi upplever att vi finns till och är ett med allt.

"Vi gick ut igen. Det var kallt nu. Vi sprang ett par varv runt jorden för att vi kände att vi ville. Tre varv blev det. Innan vi gick in." Så slutar boken.

Vi springer nominerades till Augustpriset 2014.

Joar Tiberg, Sara Lundberg

Vi springer

Månen blev rädd

Om boken

Läs denna överjordiskt vackra allegori!
Månen kände att ingenting var roligt längre. Han var rädd. På natten ville han gråta, men kunde inte.

Solen sa att det fanns en plats långt borta där stjärnor kunde lära andra att gråta. Månen gick i dagar och nätter, för han ville dit.
Stjärnorna såg konstiga ut. En hade ett sår, en var trasig och en hade bara ett öga. De lyste men ganska svagt. Månen frågade om de kunde lära honom att gråta. En stjärna sa att de kunde försöka. Men månen måste själv vilja.
Det ville månen. En lång stund satt de tillsammans. Då såg han ett djupt mörker nedanför. Han kunde inte lysa upp där och han vågade inte gå dit. Stjärnan sa: "Det är inte farligt att vara rädd." Och de gick mot det mörka. Nu grät han. Det gjorde inget att han var rädd. Det blev varmt och tungt inne i månen och han såg att han lyste, inte starkt, men han kunde. Och månen gick över himlarna och han var glad och ledsen på samma gång. Det var skönt.

Oerhört sällan kommer en bilderbokstext med en djupare lyster, en sådan text som ger oss känslan att allt förändrats med läsningen. Så är det med Joar Tibergs vackra, kristallklara berättelse. Han gör det obegripliga enkelt och det är lätt att identifiera sig med månen. Redan små barn kan förnimma det namnlösa mörker vi alla har inom oss. Men barn som känner mörkret inom sig kan inte berätta om det, för de har inga ord att beskriva det med.
Månen blev rädd visar att i mörkret, i rädslan, finns också tröst, ibland oväntad. Joar Tibergs svindlande vackra skildring ger den insikten.
Anna Höglunds poetiska bilder möter där texten lämnar över. Med skimrande ljusa och mörka dagrar, återger hon månens känslostämningar så att han blir den lilla personen som håller barnen i handen under färden.

Månen blev rädd nominerades till Slangbellan 2010.

Joar Tiberg, Anna Höglund

Månen blev rädd

Relaterat