Bara kärlek kan krossa ditt hjärta

"Det var länge sedan jag läste en ungdomsroman som så till den grad gestaltar, i stället för att bara beskriva. Varje realistisk iakttagelse av Morris förortsvärld har en vidare symbolisk betydelse för hans känslolägen."Björn Gunnarsson

"En oemotståndlig roman om kärlekens baksida. Betty har gjort slut med Morris och hanlider. Och vi lider med honom. Han försöker trösta sig genom träna löpning med sin psykiskt sköra pappa. Med sin desto mer okomplicerade mamma för han vardagliga samtal.Hon svarar på alla frågor och har inga hemligheter. En skimrande pärla i bokfloden."

"Romanens styrka ligger i personskildringen. I en tid som dyrkar entydighet har Gunnar Ardelius blivit en mästare på att berätta om det flertydiga i människan. Morris ser på världen med skarp, sinnlig blick som fint zoomar in precisa detaljer – en franskafrökens fräknar, det röda under pappans näsa efter löpturen – men han själv är långt ifrån precis, utan svårbestämd, föränderlig. /.../ I vår positioneringsglada tid där människor mer och mer uppmanas att agera som leende säljrepresentanter för den egna förträffligheten blir berättare som Ardelius helt omistliga. Jag har hört att han har många läsare, jag önskar honom ännu fler."Malin Lindroth

"Bara kärlek kan krossa ditt hjärta är en poetisk och alldeles fantastisk bok om kärleken och sorg. Om att lämna, förlora, finna och gå vidare. Om hela det knepiga livet. Gunnar Ardelius debuterade 2006 med ungdomsromanen Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket. Boken blev Augustprisnominerad samma år och fick utmärkelsen Slangbellan för bästa debutbok. Jag tycker att den här boken är minst lika bra."

"Här möter vi fint tecknade personporträtt, som andas kärleksfull vördnad inför den äldre generationen."Staffan Engstrand

"Nu skulle man med lätthet kunna påstå att jag älskar den här boken bara för att Gunnar Ardelius har skrivit den och för att den handlar om stukad faderskärlek, men det är faktiskt inte riktigt så enkelt. Jag älskar den också för att Ardelius har ett så oerhört vackert språk, och för att karaktärerna är fullt ut trovärdiga, särskilt i dialogerna med varandra. Jag älskar den för att den är så sorglig och för att den har så ruggigt snyggt omslag. Jag älskar den för att jag vill krama den där pappan och sparka honom på smalbenen samtidigt. Jag älskar den för att jag har några elever som behöver den. Jag älskar den. Är det någon som har missat att jag älskar den? Jag älskar den."