Beskrivning
Författare
Det är Emmy Morén här. Jag har alltid velat börja ett brev så: "Hej Emmy Morén, det är Emmy Morén här!" Man kan tycka: hur stor är chansen att man finner sig själv? Och på nätet dessutom.
Ensamheten i korridoren i skolan är så tryckande att jag ibland känner det som om skåpen är på väg att falla ner över mig. Som om luften håller på att ta slut och skulle jag skrika skulle ingen höra mig i alla fall. Då var lappen med din e-postadress varm där i fickan. Det kändes som om någon tänkte på mig. Jag själv liksom.
Emmy Morén är 16 år och en enkel gymnasiesoldat som väntar på den stora kärleken. Föräldrarna har just skilt sig och hon bor med sin ultrafeminist till storasyster och martyr till pappa. Emmys mamma har flytt fältet för att förverkliga sig själv i Göteborg. Kvar är en splittrad familj som äter med plastbestick - de bra dagarna. Mitt i tristessen googlar Emmy på sitt namn och finner en 29-årig skådespelerska. Hon tar kontakt, och de inleder en intensiv brevväxling där de båda vågar lämna ut sina innersta känslor. Men snart börjar den unga Emmy undra: Kan man skriva till den blivande versionen av sig själv?
Barbara Voors har skrivit en hisnande och kittlande brevroman om hur vi formas som människor. Tänk att få träffa en äldre version av dig själv som har "facit" till alla svåra val du ställs inför, som kan lova att den där första kärlekens smärta faktiskt går över, som kan berätta att allt faktiskt kommer att bli bra - helt säkert - och som lyssnar när du behöver det som mest …
Detaljer
Bokinformation
Åldersgrupp
12-15
Originalspråk
Svenska
Språk
Svenska
Publiceringsdatum
2011-06-16
Läsordning
0
Produktion
Recensioner
www.gp.se
”Barbara Voors lyckas fånga vardagsdramatiken”
"De själsliga tvillingarna Emmy Morén – såväl den yngre som den äldre – lever till synes ganska stillsamma liv, men inre konflikter och spänningar skapar en dramatik i vardagen som Barbara Voors lyhört lyckas fånga."Johan Werkmäster
www.svd.se
Brevroman med god intrig
"Skickligt håller Voors spänningen vid liv. Samtidigt som hon låter oss följa en vanlig tonårshistoria finns en gnagande oro som undertext."/Ying Toijer-Nilsson, SvD
www.unt.se
”en fantastiskt fin berättelse; finstämd och klok”
"När jag nu läser Barbara Voors ungdomsboksdebut Emmy Moréns dubbla liv blir jag oerhört glad över denna återupptagna kontakt och för att det alltigenom är en så underbart finstämd bok. Och dessutom med ett språk så allt igenom klart, utan det minsta kommatecken för mycket. Eller för lite. /.../ För det är en fantastiskt fin berättelse; finstämd och klok. Och med en närhet och förtrolighet mellan de båda Emmyorna som man känner sig tacksam över att ha fått dela. Och som väcker ett stor tillitsfullt leende till själva livet och tillvaron. Att hitta det stora i det lilla. I det vardagliga. I livet självt. En sorts livsvisdom om vad som är värt något här i livet. Storsint. Ödmjukt. Och så innerligt att jag har haft svårt att släppa boken ifrån mig."Maria Nyström
www.expressen.se
”Läs den.”
"Det är väl genomfört, det är spännande, Voors skapar en snygg balans mellan diskbänken, hårddisken och moraldiskussioner. Läs den."Nina Lekander
bokomaten.blogspot.com
”En bra ungdomsbok men underhållande även för en bibliotekarie att läsa.:)”
www.bokblomma.com
”Det är en fin liten bok med hög igenkänningsfaktor.”
"Jag tror att vilken femtonåring som helst kan läsa boken med stor behållning och bli lite glada av att få titta in i Emmy Moréns värld, med alla dalar och toppar, om vartannat. Jag tyckte det var trevligt att få göra det i alla fall! Boken bjuder också på ett inte helt väntat slut, vilket är kul!"
www.barnboksbloggen.se
”Nu är jag sugen på att läsa Voors vuxenböcker också.”
"Emmy Moréns dubbla liv är alltså en brevroman, eller mailroman för den som så vill. Inte ett format jag vanligen brukar läsa eller uppskatta, men jag tyckte ändå mycket om den här boken. Den har många bottnar. Tidsperspektivet gör storyn mer kittlande, spännande och gripande. Man lämnas med många frågor. Vad har egentligen hänt? Vem skriver till vem? Man börjar tänka på sitt eget liv – hur det är, hur det har varit, hur det kommer att bli. Det är ingen bok man glömmer direkt man läst den. Nu är jag sugen på att läsa Voors vuxenböcker också."
annasresa.blogspot.com
”Som en liten pralin”
"Som en liten pralin är Barbara Voors första ungdomsroman Emmy Moréns dubbla liv och jag slukar den i en munsbit."
Hur jag skrev ungdomsromanen ”Emmy Moréns dubbla liv”
BREV FRÅN FÖRFATTAREN BARBARA VOORS – HUR JAG SKREV UNGDOMSROMANEN ”EMMY MORÉNS DUBBLA LIV”Idén fick jag när jag parkerade bilen. Exakt så lång tid som det tar att baxa in bilen, fram och tillbaka genom snön, så kom idén till romanen i en väldigt klar form. En 15-årig tjej söker på sitt namn på internet och finner en 29-årig skådespelerska med samma namn: Emmy Morén. De börjar skicka e-post till varandra. Snart blir det tydligt att där den unga kvinnan står för idealen och teorin – hur livet borde vara, vad som är absolut sant, rätt och ärligt – så står den äldre kvinnan för verkligheten och praktiken – kompromisserna vi är tvungna att göra i livet, hur minnen från barndomen påverkar oss ännu. Båda inser de att det är som att möta den yngre/äldre versionen av sig själv, som att skriva till sig själv. (Romanen hade också först arbetstiteln ”Breven till mig själv”.) Och det är på intet sätt den unga flickan som har det mest problemtyngda livet.Ofta kommer en idé precis så: klar och levande och bara på några sekunder, ibland är det till och med svårt att hinna fånga bilderna och meningarna innan allt är borta igen! Bra idéer är alltid enkla och direkta. Ju mer komplicerade jag gör dem, desto fortare förlorar jag intresset och det finns ingen anledning att skriva dem. En idé måste nästan brännas i huvudet för att jag ska ha energin att skriva över 200 sidor och ibland redigera dem i upp till tre år… Även om mina idéer kommer plötsligt och oväntat, så har jag ofta tänka på dem i bakhuvudet i flera år. Det bara känns som om de kommer plötsligt – jag tror det omedvetna låter det ”bubbla” upp till ytan vid rätt tidpunkt. Jag hade velat skriva en ungdomsroman i många år, efter nästan 20 år av romaner och barnböcker. Men det kändes för svårt, tonårsläsaren ser ju igenom allt som är tillgjort och synen på livet är ofta oerhört rättvisepräglat. Ingen av mina idéer kändes självklar nog. Inte förrän jag parkerade bilden. Där var de, de båda Emmy Morén – eller är de bara en? – och jag tyckte omedelbart om dem.Trevlig läsning och vänliga hälsningar,Barbara Voors
Relaterat
