Vem är du Johanna?

"I Lin Hallbergs fulländade hästbok är sorgearbetet gödselfäckat med valkar i händerna och doftar av tonårssvett och blöta hårremmar. Hästarna bär Johanna och hennes förluster, men djuren är inga enkla kulisser i det mänskliga dramats bakgrund. Att älska är att våga släppa taget i förvissning om att den älskade – kanske – återvänder för att hon minns varma händer och en mjuk röst, men mest för att hon kände tillit."Moa Matthis, Dagens Nyheter

"Den som älskar hästar, har gått på ridskola, varit på Island eller växt upp med saknad efter en förälder kommer att njuta av den här boken. Alla andra, unga och vuxna, kan också läsa den med behållning."Catarina Nitz, Katrineholms-Kuriren

"Visst spelar hästar en framträdande roll i Vem är du Johanna, men den går alldeles utmärkt att läsa utan hästintresse eftersom det är lätt att känna igen sig i Johannaspendlingar mellan viljan att vara stor och vuxen och samtidigt känna sig liten och ynklig.På köpet är det en exotisk lustfylld målning av Island och den isländska landsbygden.En riktigt bra bok!"Katarina Widholm, Ljusnan

"Visst spelar hästar en framträdande roll i Vem är du Johanna, men den går alldeles utmärkt att läsa utan hästintresse eftersom det är lätt att känna igen sig i Johannas pendlingar mellan viljan att vara stor och vuxen och samtidigt känna sig liten och ynklig. På köpet är det en exotisk lustfylld målning av Island och den isländska landsbygden.En riktigt bra bok!"Gefle Dagblad

" I Sverige skrivs världens bästa hästböcker: stora känslor med små realistiska medel. En av dem är romanen om Johanna som älskar hästar men inte sig själv."Moa Matthis, DN

"Lin Hallberg skriver väl och effektivt med en rak och enkel dialog som ändå låter varje person få en egen röst. Hennes Johanna pendlar så bra och verklighetstroget mellan att vara liten och stor, rädd och tuff, sorgsen och ilsken, och när hon låter farfar klippa av henne dreadlockarna med fårsaxen förstår man att hon är på väg mot försoning."Nina Lekander, Expressen

"Hennes trevande försök att lära känna sin pappa är ypperligt beskrivet och rymmer både sorg och glädje. Lägg därtill stämningsfulla miljöbeskrivningar och en söt begynnande kärlekshistoria, så blir det en roman som många läsare borde kunna uppskatta, även om de aldrig har satt sin fot i ett stall."Camilla Jönsson, Hallandsposten