bok

Det snöar, Astrakan

Katarina Kieri

Författare

Sara Teleman

Illustratör

Beskrivning

2009-08-21
Svenska
6-9

Författare

Katarina Kieri

Illustratör

Sara Teleman

Även nybörjarläsaren förtjänar lysande litteratur. Katarina Kieri har skapat en underbar på-pricken-skildring om kärlek och vänskap på lågstadiet.

Astrakan har två bästa vänner: Molly och Josef. Men när Astrakan och Josef skojbråkar vill Molly inte alls vara med.
- Varför jagar du Josef? frågar Molly.
- Äh, inte för något särskilt, säger Astrakan.
Och precis när hon säger det känner hon att det inte stämmer. Det är något särskilt. Något som gör henne arg och glad på samma gång. Eller inte arg. Det känns bara som om hon vill brotta ner honom. Men det kan hon inte säga till Molly. Nej, det går inte. Inte när Molly har den där blicken.

Pressröster om Klart som korvspad, Astrakan:

"Så skriver man en utvecklingsroman i det lilla formatet."
SvD

"Det är storartat på sitt eget lilla vis."
Expressen


Detaljer

Bokinformation

Åldersgrupp

6-9

Originalspråk

Svenska

Språk

Svenska

Serie

Läsa själv

Publiceringsdatum

2009-08-21

Produktion

Miljömärkning

Nej

CE-märkning

Nej

Produktdetaljer

ISBN

9789129668636

Antal Sidor

92

Ryggbredd (mm)

13

Höjd (mm)

216

Vikt (kg)

0.27

Bredd (mm)

151

Recensioner

”bladvändare med bilder att vila i för nybörjarläsaren”

"När man läser om Katarina Kieris lågstadiehjältinna, Astrakan, påminns man om att starka känslor och moraliska dilemman inte är förbehållna vuxenvärlden. /.../I den senaste, "Det snöar, Astrakan" handlar det om vänskap och vad som händer när kärleken slår ner. Båda böckerna är lättlästa bladvändare med bilder att vila i för nybörjarläsaren."Suzanne Frieberg, Sydsvenskan

www.dn.se

”en ordrikedom och glädje som får meningarna att leva och ibland slå glada kullerbyttor”

"Katarina Kieri skriver en avsiktligt enkel läsa lättprosa för nybörjare. Hon gör det med en ordrikedom och glädje som får meningarna att leva och ibland slå glada kullerbyttor."Nisse Larsson

blogg.alltombarn.se

”… rymmer oändligt stora känslor och många bottnar.”

"Det snöar, Astrakan riktar sig till nybörjarläsarna med stor stil, korta kapitel och många bilder. Boken har ett enkelt språk och är lättläst, men rymmer oändligt stora känslor och många bottnar. Den handlar framförallt om relationer (vänskap, kärlek) men också om andra saker som är viktiga för barn i åldern 7-9 år. Det är hög igenkänningsfaktor och det är lätt att känna igen sig i och leva sig in i huvudpersonen."Barnboksbloggen

www.kuriren.nu

”En berättelse med mersmak”

"Alla frågor som rör livet är svåra och Astrakan och vännerna prövar sig själva och varandra så att snön ryker. Kieris poetiska ton och sinne för det komiska ger vem som helst, oavsett läsvana, mersmak."Marianne Ekenbjörn

 

Månkan och jag har en hemlighet

Om boken

"Jag har en hemlighet.
Det är min första.
Jag tänker på den så fort jag vaknar."

Det finns inget som killar så mycket i magen som en hemlighet man delar med sin bästis. Speciellt den första.
En hemlighet som man kan prata om och kanske gå och titta lite på ihop. I hela världen finns det ingen annan som vet om den. Jo, kanske några djur. Men inga andra människor.
Eller?

Katarina Kieri låter en flicka berätta om sin hemlighet i jagform. Tonen är innerlig och dramatisk, och låter oss ana något som nog är ännu större än själva hemligheten - att hon delar den med sin vän Månkan. Emma Virkes bilder är fantasifulla och uttrycksfulla collage där man kan lägga märke till flera små hemligheter om man ser efter noga.

Katarina Kieri, Emma Virke

Månkan och jag har en hemlighet

 

 

Relaterat

Runaway Kid

Om boken

”Jag kallar mig Kid och jag drömmer om att rymma. Det finns egentligen bara en sak jag kommer att sakna. Grannens katt.” Så börjar Runaway Kid story. Kids hemliga dagbok. Det är rörigt i Kids liv och kaos i hennes huvud. Hennes enda egentliga trygghet är katten Mjau Mjau. Det finns saker de inte pratar om i familjen. Mamman till exempel. När ett skämt går överstyr och hon enligt sin pappa och bror drar skam över familjen blir Kid jourhemsplacerad.
Samtida och lättillgängligt om lojalitet, identitet och att stå upp för sig själv. En verklighetsbaserad berättelse med övernaturliga inslag.Svartvita illustrationer av Tone Lindholm."Petrus Dahlin berättar om konflikter och osäkerhet på ett avväpnande enkelt och ändå ingående sätt. Hans vardagliga språk är träffsäkert och autentiskt. Tone Lindholms avskalade, rena bilder förstärker och tydliggör känslorna i berättelsen." BTJ om Runaway KidPressröster om tidigare böcker:"Serietidningsestetiken i de svartvita bilderna visualiserar skickligt berättelsens innehåll. /.../ Det här är en inkännande, spännande och smått humoristisk berättelse på ett språk som flyter fint och är lättillgängligt.” BTJ om Den osynlige”Poetisk, grym, hård, mystisk, rolig, realistisk, overklig, sparsmakad. /.../ "Tidlös och ändå så rätt i tiden. Svart. Humoristisk. Varm. hård. Gripande. Frustrerande ... Ni fattar, den griper tag." Johan Anderblad, Nyhetsmorgon om Min nya vän Håken"Beskrivningarna är enkla, men målande. Replikerna är ofta korta, men laddade och vassa. Här finns mycket spänning och mörker, men också en del humor." Borås Tidning om Min nya vän Håken

Petrus Dahlin, Tone Lindholm

Runaway Kid

Banjo Baby

Om boken

Sasha vände sig mot mig och stirrade mig djupt in i ögonen. Som om hon försökte se igenom min själ.
– Men Mörten, det GÅR inte att bry sig om vad andra tycker. Dessutom finns det en massa kända och lyckade människor som har Tourettes.– Va? Vilka då? frågade jag skeptiskt.Sasha knappade på sin telefon i några sekunder innan hon skrek:– Mozart! Mozart hade Tourettes!– Va? Hade Mozart Tourettes? Pratar du alltså om ... om Wolfgang Amadeus Mozart?– Nej, jag pratar om Gösta Marmeladus Mozart, hans bror. Såklart jag menar Wolfgang! Lyssna här: ”Det finns tecken på att Mozart hade Tourettes syndrom. Människor i hans närhet har beskrivit att han ofta gjorde grimaser eller fick ansiktsryckningar, rörde händer och fötter på ett ofrivilligt, upprepat sätt och plötsligt kunde låta som en katt. Dessa beteenden har vissa forskare tolkat som motoriska och vokala tics, vilket är typiskt för Tourettes syndrom.”– Va? Lät han som en katt? Det är ju precis som jag! sa jag och mjauade så verklighetstroget att en av kaninerna plötsligt skuttade iväg in i en liten träkoja.Märta, eller Mörten som hon kallas, älskar att spela banjo och har startat en videokanal som heter Banjo Baby. En dag får hon ett meddelande från en tjej som heter Alma de Palma, som också spelar banjo och som har sett Mörtens videor. De börjar skriva till varandra och blir snabbt väldigt nära, de pratar om allt – eller nästan allt. För hur berättar för någon man gillar att man har Tourettes syndrom och plötsligt kan börja stampa med foten eller jama som en katt? Jenny Jägerfeld är tillbaka med en fristående uppföljare till bok- och filmsuccén Comedy Queen och äntligen får vi lära känna Sashas underbara bästis Märta lite bättre. Med sin säregna blandning av humor och svärta berättar Jenny Jägerfeld om kärlek och vänskap – men också om de knepiga och ibland ganska pinsamma situationer man kan hamna i när man inte alltid beter sig som förväntat.

Jenny Jägerfeld

Banjo Baby