Beskrivning
Författare
"Ivar gör om blosstricket, sedan ser han på mig och ler. Apropå att inte dricka kaffe, ville du hänga med hem till mig och träna?
En ögonblicklig liten glädje växer till och skjuter fart genom kroppen, och ett litet skratt bubblar upp. Det är en gul och fyllig tisdag i oktober, och den här dagen skulle kunna vara början på en underbar fortsättning. Jag ser bilder framför mig ibland. Bilder där jag sticker in min hand under Ivars arm, där vi ser på varandra, där vi ler stort och börjar springa. Bilder där vi så småningom stannar upp, först andfådda och skrattiga, sedan allvarliga och tysta. Bilder där vi står mitt emot varandra och ser djupt in i den andres ögon, där vi fattar varandras händer och sedan
Där brukar bilderna ta slut, så också nu. Och i verkligheten sticker jag inte in min hand under Ivars arm, istället stoppar jag ner den i jackfickan och säger: Ja, jag kan tänka mig att träna lite på att dricka kaffe."
Tora är sjutton år.
Hon har knallblå skor och en mamma som har stuckit med en gris.
Hon har en pappa som borde skaffa sig ett lexikon och en vän som heter Ivar.
Hon önskar att hon kunde ta sig förbi Ivars tystnad och in i hans hjärta.
Hon bär på längtan och besvikelser. Hon är klarsynt och förvirrad. Hon är stark och sårbar.
Hon färdas genom en höst som så småningom blir vinter. Längs vägen finns också lilla Minna med sin pinne, Jonna som hon har knarkat omogna vinbär med, och bibliotekarien Sven som drar handen genom sitt rufsiga hår.
Detaljer
Bokinformation
Åldersgrupp
12-15
Originalspråk
Svenska
Språk
Svenska
Publiceringsdatum
2013-08-15
Läsordning
0
Produktion
Papper
LABB Bokpapper trähaltigt
Miljömärkning
Nej
CE-märkning
Nej
Tryckeri/Producent
ScandBook AB
Produktdetaljer
ISBN
9789129688290
Antal Sidor
237
Ryggbredd (mm)
15
Höjd (mm)
178
Vikt (kg)
0.133
Bredd (mm)
110
Hållbarhet
Recensioner
”Katarina Kieri skriver intensivt och iakttagande, man kan kalla det lågmält, men absolut inte utan humor.” / Hervor Svenonius och Ulla Wentzal, Värmlands Folkblad
”Får hjärtat vara med måste man dela det ensamhetens stigma som tonårstiden innebär och lida eller glädjas med Tora när hon drabbas av insikt.” / Marianne Ekenbjörn, Norrbottens-Kuriren
”Tora konfronteras med glappen mellan vad hon tror om andra och hur de verkligen är” / UNT
"Det är där, i tidsrymden mellan Ivar och Ivar, som de intressanta spänningarna finns. Det är där Tora och människorna omkring henne blir tydliga och Tora konfronteras med glappen mellan vad hon tror om andra och hur de verkligen är."Maria Nygård, UNT
”Man får brottas ett tag med dem, men man blir rikt belönad.” /GP
"Katarina Kieris landskap, de frostbitna nejderna längst i norr, lever dessa gestalter sina liv enäven mellanmänskligt sett allt kylslagnare höst. Men Tora skriver poesi, en underbar svit dikter som tar allt större plats i handlingen, kommentarer till både yttre och inre skeenden. /.../ Katarina Kieris gestalter är inte alltid så lätta att komma in på livet, inte heller i denna bok. Man får brottas ett tag med dem, men man blir rikt belönad."Stina Nylén, Göteborgs-Posten