Beskrivning
Författare
Illustratör
"Mitt namn är Edwin. Jag älskar rymden! Min mamma påstår att det är en slump att jag heter samma sak som den amerikanska astronomen Edwin Hubble.
Edwin var ett fint namn, det är allt, säger hon. Men jag tror inte att det är sant. Det var meningen att jag skulle heta samma sak som mannen som kom på hur man kan sortera galaxer. Jag gillar också galaxer, och att sortera saker.
Att min hund heter Hubble är verkligen ingen slump. Om man kan döpa ett rymdteleskop till Hubble kan väl en hund heta det. Så nu gör han det.
Hubble är min bästa kompis. Bland människorna är det mycket krångligare att skaffa vänner."
Edwin älskar verkligen rymden, och tankarna om rymden snurrar som planeter i huvudet på honom. Han läser allt som handlar om galaxer och planeter. Så en dag börjar läraren Fredrik att prata om rymden på lektionen, och först blir Edwin alldeles varm och lycklig äntligen känner han sig hemma i klassrummet. Men så händer det som inte får hända: Fredrik lär ut saker som inte stämmer ...
Pluto är ingen planet är en finstämd berättelse om vänskap och att inte riktigt passa in bland alla andra, men hitta en egen plats i universum.
Recensioner
”Det är en bok för stora och små nördar, som behöver höra att det faktiskt kan vara statushöjande att kunna saker som inte alla andra kan.” Ljusnan
Relaterat
Nyheter
”Det finns inte en Salar i verkligheten, utan tusentals.”
Prinsen av Porte de la Chapelle är en skönlitterär skildring av en svensk-afghansk pojke som tvingas leva som hemlös i Paris. Det är en lättillgänglig roman av något av det svåraste som pågår i Europa just nu.
Om gemenskap och om att inte längre få kallas en planet
Annelie Drewsen har skrivit flera böcker för barn, men hon arbetar också som journalist och är i grunden utbildad lärare. Sedan våren 2016 sitter hon i styrelsen för den barn- och ungdomslitterära sektionen inom Författarförbundet (BULT). Vi fick en pratstund med Annelie.